Några av oss hade turen att få mata Blindis med rödklöver förrförra sommaren. Eftersom detta fenomen inte någonsin kommer att kunna upprepas(Blindis hamnade redan samma höst i frysen) vill jag dela med mej av ett av dessa förljuvande ögonblick. Ni som aldrig fick chansen att lära känna Blindis får nöjja er med en glutt på hennes porträtt, medans vi som var där kommer ihåg hur det kändes att klia Blindis bakom örat.... (och hur extremt mycket fästingar hon hade.)
söndag, februari 26, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Men Blindis behövde ju aldrig uppleva hur det är att vara nyfött lamm och ha en hund ständigt sugandes på öronen så de tovar ihop sig till ullbollar på den lilla knoppen!!! (till skillnad från andra lamm jag hört talas om...)
Nä, hon slapp d, men jag tror det är värre med sugande fästingar på öronen än just hundar.... brrr
åååååååh... Blindis! Och jag som inte ens har träffat denna lilla varelse, men jag känner oerhört mycket för henne!
Jag är så glad för att jag fick lära känna Blindis under hennes korta tid på ön, den bästa sommaren med regn och sol och bad och tbe och blåbär och svamp och... ja allt som hör sommaren till. Längtar fett mycke efter sommaren nu
Skicka en kommentar