När jag satt och stirrade framför mig, med blicken låst vid en liten enbuske utanför fönstret, slog mig följande världsförklaring: Världen är mångfaldig. Vi upplever dels ett inre liv, ett själsliv, dels ett yttre liv, materien. Dessa två liv förefaller oförenliga. Hur sker kraftöverföringen mellan dem? Är våra tankar strängt orsaksbundna, precis som de materiella förloppen? Existerar slumpen? Finns tur? Finns det något högre väsen, en gud? Vilket kom först, hönan eller tuppen? Kan man drömma sanndrömmar? Vad är tiden? Hur fungerar fjärde dimensionen? Min lösning på alla dessa frågor, som sysselsatt mänskligheten i årtusenden, är enkel. Dessa frågor kräver inga svar! Dock kan jag ge er två, som duger gott till samtliga spörsmål av denna art:
1. Det ska du ge fan i.
2. Det bara är så.
Ur "Gummitummen - skizzer ur en fren dagbok" av Hans Alfredsson
torsdag, januari 19, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar